Runstenar och bildstenar

Runstenar Västergötland – Vg 119

Vg 119, Sparlösa kyrka, Sparlösa socken, Viste härad, Grästorp

¤iuls kaf ÷ airikis sunʀ kaf alrik- –

—t—la kaf rau- at kialt(i) • …a sa- faþiʀ ubsal faþiʀ suaþ a-a-u–ba …-omas notu auk takaʀ ÷ aslriku lu–ʀ ukþ-t a(i)u(i)sl

…s—n(u)(ʀ)-a– þat sikmar aiti makuʀ airikis makin(i)aru þuno • aft aiuis uk raþ runoʀ þaʀ raki-ukutu iu þar suaþ aliriku lu(b)u faþi ‘

ui(u)-am …–ukrþsar(s)k(s)nuibin- —kunʀ(u)k(l)ius– …iu

: kisli : karþi : iftiʀ : kunar : bruþur [:] kubl : þisi

”Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik … gav … i gengäld … Då satte fadern i Uppsala(?), fadern som … Nätter och dagar … Alrik … fruktade ej Öjuls … att Sigmar heter Eriks son … väldig strid … Efter Öjuls. och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik … ristade …”

Runsten, ca 180 cm hög. Delar av runstenen saknas vilket gör texten svårtolkad.

Svenska Kulturbilder

Svenska Kulturbilder

Svenska Kulturbilder

Svenska Kulturbilder

Sparlösastenen med inskrift från omkring 800 e.Kr. är ett av Sveriges märkligaste runmonument. Stora delar av texten, på rytmisk prosa, har gått förlorad. Återstoden är svårtläst och till ringa del tolkbar.

Minnesmärket har rests efter en högättad man, ”Öjuls, Eriks son”. En maning till läsaren lyder: ”Tyd runorna där, de från gudarna komna, som Alrik ristade”. Bilderna har säkerligen anknutit till textinnehållet.

På 1000-talet fick stenen ännu en inskrift, den i framsidans högra kant. ”Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar sin broder”.

Runstenens ursprungliga plats är okänd. Intill 1937 låg den i kyrkans grund.

Riksantikvarieämbetet skriver om stenen: Stenen avbildas första gången 1669 inmurad i Sparlösa kyrka. Efter en brand 1684 plockades stenen ut, klövs på längden, och murades sedan åter in i kyrkomuren. Stenen uttogs ur kyrkomuren 1937 och står sedan 1982, efter konservering, i en särskild byggnad 60m SV om tidigare uppställningsplats. Stenen är ristad på alla fyra sidorna. Den ovarsamma hanteringen har gjort att delar av runinskriften och bilderna har blivit förstörda. Runristningens fragmentariska karaktär gör den omöjlig att översätta fullständigt. Intressanta är också bildristningarna, som bl.a. föreställer fåglar av olika slag, fyrfotadjur, krigare till häst, skepp med tydligt markerade århål och vad som tolkats som en tempelbyggnad. Inskriften bedöms vara från 800-talet e. Kr. På stenen finns även en yngre inskrift: ”Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder.”

Sparlösastenen är föredömligt placerad under tak där man kan läsa om stenens historia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s