Slott och herresäten

Stegeborg, Östergötland

Stegeborgs slottsruin (i Söderköpings kommun) ligger strategiskt belägen på en ö där Slätbaken är som smalast. Namnet kommer från påle stock-stege. För några år sedan började marinarkeolog Harri Alopeus från Helsingfors kartlägga de pålspärrar som finns runt stegeborg. Stockarna har daterats till vikingatid och området är ett av de påltätaste i Sverige. Tiotusentals pålar spärrar inloppet mot Söderköping.

Ända in på 1800-talet var det norra sundet – där färjan nu går helt spärrat av pålar och all trafik sjöledes skedde genom det södra sundet som var smalare och kunde kontrolleras.

Pålspärrarna tjänade två syften, dels kunde man bevaka all trafik dels kunde man ta ut tull eller avgifter.

År 1310 nämns Stegeborg första gången i skrift. Magnus Ladulås har dött och hans tre söner delar på farsarvet, i den s.k. riksdelningen. Kung Birger får Stegeborg och Östergötland. 1317 inbjuder Kung Birger sina bröder hertigarna Erik och Valdemar till Nyköpings slott och det s.k. Nyköpings Gästabud. Kung Birger låser in sina bröder och slänger nyckeln i ån. Bröderna får svälta ihjäl. Hertigarnas vänner går då till väpnat uppror mot Kung Birger. Stegeborg är det starkaste fästet och blir också det sista som faller. Birger har givit sig av för att hämta hjälp och försvaret av borgen sköttes av hans 12-årige son Magnus och Johan Brunke. Båda tilfångatas, förs till Stockholm och halshugges på Brunkebergsåsen. Kung Birger kommer aldrig mer tillbaks till makten.

Rimkrönikan beskriver segern som total. ”Muren slog man i små stycken och lät en en enda sten återstå”.

Svenska Kulturbilder Svenska Kulturbilder Svenska Kulturbilder Svenska Kulturbilder

Kopia av vapentavla i tre delar, Johan III. Originalet är i kalksten och återfanns på Söversta kornettboställe, Vikbolandet 1950-talet. Det har troligen suttit ovanför slottsporten i väster.

Kopia av vapentavla i tre delar, Johan III. Originalet är i kalksten och återfanns på Söversta kornettboställe, Vikbolandet 1950-talet. Det har troligen suttit ovanför slottsporten i väster.

Utsikt från platsen

Utsikt från platsen

1390 är Stegeborg åter i blickpunkten. Bo Jonsson Grip har dött. Under sin tid som rådgivare åt Sveriges kung Albrecht av Mecklenburg har Bo Jonsson blivit en utomordentligt förmögen herre. Då han dör äger han hela Finland och två tredjedelar av Sverige.

Drottning Margareta hade året innan i Söderköping förklarats ”Sveriges fullmäktiga Fru och rätta husbonde”. Men utan arvet från Bo Jonsson har hon ingen reell makt. Tio svenska stormän har i testamentet utsetts att bevaka arvet efter Bo Jonsson Grip. Margareta har stämt träff med dessa stormän på Stegeborg. Hon kopplar på all sin charm och lovar stormännen att inte utse tyska fogdar på borgarna och får då hela arvet efter Bo Jonsson Grip. Hon återkommer ofta under sin regeringstid till Stegeborg.

Margaretas fosterson Erik av Pommern vistas även han relativt ofta på Stegeborg. Han tillsatte en italiensk hövitsman på Stegeborg, Giovanni Franko av svenskarna kallad Johan Vale (Vale = främlingen). Ortsbefolkningen suckade över den grymme hövitsmannen och uttrycket ”tvi Vale” var myntat.

Karl Knutsson Bonde, kung tre gånger i Sverige, försöker två gånger belägra borgen men misslyckas. Ena gången 1439 varar belägringen i 8 veckor. Rimkrönikan berättar att man på borgen ”lida där hunger och törst” men att situationen för Karl Knutssons män är den motsatta. I härlägret fanns mat och dryck i överflöd, jungfrur, danare och musikanter. Kanske förtog sig Karl Knutssons män jungruarna för man lyckades ju aldrig inta borgen.

Karl Knutssons dotter gofter sig med en förmögen dansk adelsman, Ivar Axelsson Tott. En av nio bröder Tott som för att befästa sin makt bygger borgar runt hela Östersjön. Ivar Axelson fick 1472 Stegeborg i förläning av Sten Sture. Han river ned den gamla träbebyggelsen runt tegeltornet och uppför de mäktiga tio meter höga gränsmurar som man kan se än idag, samt halva rundtornet. Stegeborg blev en ultramodern försvarsanläggning. För att få ihop pengar till sina nybyggen och sitt överdådliga leverne ägnar sig Ivar Axelsson åt sjöröveri i stor skala.

Nils Dackes folkresning nådde som längst 1543. Stegeborg låg då i frontlinjen och blev för en tid kvarter för kungen Gustav Vasa. Denne hade regerat i 20 år men föga intresserat sig för Stegeborg. När Dackes uppror var kväst, 400 av Dackes 1 000 man ”skötos ihjäl såsom kråkor”, påbörjades stora byggnadsarbeten på borgen. De gamla medeltidsborgen byggdes om och till. Då och då kom nu Gustav Vasa och hans hov till Stegeborg, ibland upp till 288 personer som kunde leva gott på den från trakten insamlade och lagrade provianten. Kräftor, gäddor, vilt och öl. Vin rekvirerades från huvudstaden. vid ett tillfälle 400 liter rhenskt vin.

År 1537 föddes Gustav Vasas son Johan på Stegeborg och det var Kung Johan III som i grunden byggde om medeltidsborgen till ett ståtligt renässansslott. Rundtornet byggdes nu på till sin fulla höjd och borgen i övrigt till ett tre våningar högt vitkalkat slott med högresta tegeltak. Byggnadsarbetena avslutades först 1590 då Johan hade två år kvar i livet.

Prinsessan Anna, dotter till Johan III var näst i tur att residera på Slottet, hon var vid sin fars död 1592 24 år gammal. Hon gick i lära hos nunnorna i Vadstena. Lärde sig om kryddväxter, örter och anlade efter detta en örtagård på slottsholmen. Men till historien gick hon med anledning av det s.k. Onsdagsbröllopet” 1595.

Annas hovdam Sigrid Brahe hade mot sin vilja blivit förlovad med Erik Bjelke. Sigrid var dock förälskad i den stilige Johan Gyllenstierna. Men att Sigrid Brahe själv skulle få bestämma var uteslutet. Prinsessan Anna ordnade utan att tveka ett lönnbröllop på Stegeborg en onsdagskväll. Sveriges adel blev rasande och riksdagen sammankallades för att utmäta straff.

Tre år senare fick Anna tillsammans med sin bror Kung Sigismund, kung över Sverige och Polen, fly till Polen efter Sigismunds nederlag mot sin farbror, hertig Karl, vid slaget vid Stångebro 1598.

En månad tidigare hade de båda herrarna mötts utanför Stegeborg med totalt 10 000 man. Hertig Karl hade samlat 5 000 svenska bönder för att ta makten i Sverige. Sigismunds styrka bestod av skottska och polska legoknektar. När striden stod som hårdast vid Stegeborg och Sigismund var på väg att vinna ifrågasatte en av Sigismunds rådgivare kungens moral att med köpta knektar döda svenska bönder. Den veke kungen blev nervös och blåste av striden, ett ödesdigert beslut med tanke på följderna vid Stångebro.

1622 flyttar hertig Karls dotter Katarina in i det praktfulla renässansslottet. Hon hade då gift sig med pfalzgreven Johan Casimir och behövde en ståndsmässig bostad. Katarina och Johan Casimir höll ett för tiden sparsamt 1600-tals hov. Ett 60-tal personer bodde på slottet och åt tillsammans med Katarina och Johan Casimir, som nu fått titeln hertig av Stegeborg. De finaste i hovet satt närmast hertigparet och serverades 16 rätter per måltid 3 ggr dagligen, vid åttonde bordet där de enklaste satt fick man nöja sig med 3-4 rätter. Måltidsdrycken var öl, dock ransonerad till 1,3 liter per måltid samt 1,3 liter till natten.

Katarinas halvbror Gustav II Adolf vilken mest ägnade sig åt 30-åriga kriget, efterlämnade endast en dotter, drottning Kristina, den sista av Vasaätten. Så när hon abdikerade vändes blickarna mot Katarina. Hennes äldste son Karl X Gustav blir den första i den pfalziska ätten som blir kung i Sverige. Karl X Gustavs yngre bror Adolf Johan blir den siste som bor på Stegeborg. Hans tid på Stegeborg från 1652 till hans död 1689 präglades av förfall och brist på pengar. Sedan står slottet öde fram till 1731 då det efter riksdagsbeslut rivs. Del av stenen går till ett kronomagasin i Norrköping. 1901 fridlyser kung Oskar II Stegeborg och sedan dess har det varit hägnat.

Natten till den 1 juli 1688 rymde Adolfs Johans två döttrar från Stegeborg. Deras snåle far hade givit dem så lite mat att de hungrade. De firade ned sig från översta våningen med hjälp av ett rep, rodde över sundet och red iväg på varsin häst mot Stockholm till kusinen Karl XI. Året därefter avled Adolf Johan.

(Text från skyltar på platsen)

I ruinen finns också en runsten.

Kategorier:Slott och herresäten

Tagged as:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s