Röttle by i Gränna

Röttle by ligger strax utanför Grännas centrala delar. Åker man igenom byn ser det bara ut som ett antal röda små välskötta hus i lantlig miljö. Men stannar man till i byn som upptäcker man byns historia som är uppbygd kring forsen, ”den rytande forsen”.

Från 1200-talet fram till 1600-talet fyllde vattenkraften bara en viktig funktion och det var att mala säd. När samhället fick tillgång till ny teknik under 1600-talet. Efter att Per Brahe d.y. fått tillgång till Röttleån skapade han en industri på platsen där även vapen tillverkades. Den viktigaste industrin som skapades i Röttle var ett pappersbruk där man tillverkade papper över 200 år. Man använde lump främst av lin som råvara till pappret.

Den äldsta byggnaden i Röttle är ”Jerusalems kvarn” som i början av 1700-talet hette Oluf Wickboms frälsekvarn och sedan Skerlings kvarn. Kvarnen är troligen uppförd under 1300-talet eller 1400-talet.

En sågkvarn som finnits på platsen sedan (minst) slutet av 1600-talet ser man idag bara grunden av. Under 1800-talet hade Röttle en storhetstid när ångbåtstrafiken till Röttle hamn tog fart och tranporten av varor underlättades.

I Röttle fanns också ett gjuteri som tillverkade köksspisar i gjutjärn.

I skriften ”Röttle kvarnar och stampar”, av Klemens Karlsson (2008) kan man läsa mer om byns historia. Under vissa dagar man besöka Rasmus kvarn och där finns möjlighet att lära sig mer om Röttles historia.

kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com

År 1274 ägde Nydala kloster malningsrätten i kvarnen i Röttle som först hette Rytlofors – ”den rytande forsen”.

Forsen kom att göra Röttle till en betydande förindustriell ort; det blev ”motorn” som fick Gränna stad att grundas. Här fanns sammanlagt ett 40-tal anläggningar som drevs av vattenkraft.

Röttle fick den naturliga avrinningen från sjöarna Ören och Bunn till Vättern. Fallhöjden är 108 meter. Mjölkkvarnar anlades redan under medeltiden vid årännan.

År 1641 blev greve Per Brahe d.y. ägare till Västanå slott och Röttle by. Han anlade här ett flertal verkstäder, bl.a. Smålands första pappersbruk, vapensmedja, fällberedarestamp, vantmakeri, kopparslagarhammare, krutstampar, polerkvarn, sågverk. Under denna tid var sex mjölkvarnar igång. Av dessa är två bevarade: Jerusalems kvarn samt Rasmus kvarn. De äldre gårdarna i byn har utgjort bostäder för hantverkarna vid dessa anläggningar. Under 1750-talet utbyggdes Röttle brygga.

Vid åns mynning i Vänern låg Röttles hamn. Dit seglade bygdens bönder när säd skulle malas och där angjorde senare ångbåtar i linjetrafik. Hamnmagasin och hamnvaktstuga står ännu kvar. Vid åns stränder byggdes bostäder för bl.a. pappersmakare, mjölnare och smeder. Till varje gård hörde ett litet jordbruk.

Röttleströmmen var Grännas främsta energikälla. Men nya tider stundade – elkraften skulle ersätta vattenkraften – och när Röttleströmmen reglerades 1922 tystnade de rytande forsarna i Röttle.

(Text från skyltar på platsen.)

kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com kulturbilder.wordpress.com

Rasmus kvarn

Det var i Röttle som smålands första vapensmedja startades. När sedan verksamheten lades ner efter reduktionen 1680, flyttades smederna till Huskvarnaån efter en kortare period vid Dunkehallaån i Jönköping.

Rasmus kvarn

Rasmus kvarn

Interiören i Rasmus kvarn

Interiören i Rasmus kvarn

Äldre foto (i kvarnen) på arbetare som jobbat i kvarnen-

Äldre foto (i kvarnen) på arbetare som jobbat i kvarnen.

kulturbilder.wordpress.com

Flera olika vapenhantverkare var representerade i byn: svärdfejare, pipevällare, borrare, muskötbeslagare, låssmed med flera.

Smederna var viktiga i 1600-talets industriby. Alla verktyg, maskiner, järn, spik och beslag som behövdes till de olika verken tillverkades i byn. Man högg även upp de sågblad som användes i sågen.

Huset på bilden byggdes som borrbruk för tillverkning av musköter på 1650-talet. Omkring år 1700 ändrades ändamålet till mjölkvarn och fungerade som sådan till mitten av 1920-talet. En mjölnarbostad och ladugård låg mittemot kvarnen.

Några år efter nedläggningen tid Grenna Hembygdsförening hand om Rasmus kvarn. Kvarnen restaurerades 1977 och ägs och drivs idag av stiftelsen Grenna Museum.

(Text från skylt på platsen.)



Kategorier:Ingen kategori

Taggar:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: