fornminnen

Järvsta gravfält (Gävle)

Under vikingatiden stod havet omkring 8 meter högre än idag. Kring Gävlebukten, fanns flera gårdar och mindre byar. Bebyggelsen låg vid åmynningarna eller som här i Järvsta – vid ett bra hamnläge. På gårdarna bedrevs jordbruk och kanske fungerade de också som handelsplatser. I trakten har man hittat mycket slagg – restprodukten vid järnframställning. Det tyder på att man tillverkat järn i stor skala här i området.

kulturbilder.wordpress.com

Gravfältet

Vid Järvsta finns idag ett trettiotal gravar. Tidigare var gravfältet ännu större och fortsatte på andra sidan landsvägen. Många gravar har förstörts i samband med att man byggt väg och järnväg. De gravar som finns kvar är flacka och byggda av sten. Flertalet omges av en kantkedja, dvs en rad av jämnstora stenar som lagts runt graven.

Arkeologiska undersökningar

Redan 1763 genomfördes den första utgrävningen på platsen. Assessorn Brocman skriver att han hittade människoben och rostiga spikar i ett röse. I modern tid har arkeologer flera gånger gjort undersökningar på gravfältet. Vid den senaste, år 1957, hade man planerat att gräva ut tre gravar mellan landsvägen och järnvägen. Men när det översta jordlagret i området tagits bort upptäcktes ytterligare 24 begravningar. Det var både gravar med brända ben och gravar där de döda lagts ned obrända.

Gravgåvorna

De som begravts här hade fått med sig föremål i graven. I en grav fanns över 600 pärlor. I andra låg smycken och spännen som suttit på klädedräkten. Flera personer hade begravts med vapen – svärd och spjutspetsar. I de flesta fall hade vapnen krökts innan de lagts ned i graven. Kanske ville de efterlevande därigenom hindra den döde från att bruka föremålen om han skulle gå igen? Gravgåvorna kan bestämmas till vikingatiden – främst senare delen. Dit hör t.ex. mynt som präglats i Danmark under Magnus den gode. Eftersom vi vet att han regerade på 1040-talet så kan graven inte vara äldre än så.

Hedningar och kristna

Runstenen och delar av gravfältet är från ungefär samma tid – första hälften av 1000-talet. Ändå finns en avsevärd skillnad mellan de bägge fornlämningarna. Runstenen är med sitt kors och bön tydligt kristen. De flesta gravar speglar däremot ett hedniskt gravskick. En påtaglig symbol för asatron – en torshammare – har också hittats i en av gravarna. Seden att bränna sina döda och lägga dem i stensatta gravar med gravgåvor övergavs när kristendomen infördes.

Runstenen – ett verk av en mästare

Järvstastenen är den enda av Gästriklands runstenar som står kvar på sin ursprungliga plats. Den omnämns redan i början av 1600-talet, och omkring 100 år senare presenteras det första fullständiga tolkningsförsöket av texten. Ristningen är gjord med ovanligt djupa och tydliga tecken. Så är den också signerad av en verklig mästare – Åsmund Kåresson som troligen var professionell runristare. Han står bakom ett 40-tal ristningar i Sverige, däribland alla tre bevarade runstenar i Valbo socken. Åsmund verkade omkring 1020-1050 e.Kr i ett område från Stockholm i söder till Gävle i norr.

Runsten Gs 11

Runsten Gs 11

Skriften på runstenen

Läsningen av runslingan börjar i drakhuvudet mitt på stenen och avslutas i korset därunder. En tolkning av texten lyder:

Tjudger och Gudlev och Karl, alla dessa bröder, läto resa denna sten efter Tjudmund, sin fader. Gud och guds moder hjälpe hans själ. Och Åsmund Kåresson ristade rätta runor. Då satt Emund. (Sven B. F. Jansson 1981)

Inskriptionens sista del har under åren tolkats på olika sätt. THASATAIMUNT har utlästs som Detta åt Emund, Sedan (riste) Åsa efter Emund, eller Då regerade Emund. Det senare skulle enligt en uppfattning syfta på Emund den gamle som var kung i Upsala någon gång mellan 1050 och 1060. I övrigt är texten lätt att tolka. Bönen – Gud och guds moder hjälpe hans själ – förekommer ofta på runstenar. Några av personnamnen är ovanliga. Det första namnet – Tjudger – är inte känt från någon annan runsten. Däremot var namnet Karl mycket vanligt redan under vikingatiden.

Runornas historia

Man antar att runskriften uppstått ungefär vid Kristi födelse genom påverkan av de klassiska alfabeten I Medelhavsområdet. I de isländska sagorna omnämns runorna som gudomliga – de skulle ha kommit från Oden själv. Runornas utseende visar att de är skapade för att ristas i hårda ytor – trä, ben, näver och metall. På 300- och 400-talen e.Kr. börjar man rista runor i sten. Från 500-talet fram till 800-talet e.Kr. utgjordes inskrifterna ofta av svårtolkade texter. Runorna fick egna namn och kopplades ihop med magi och mystiska krafter i samband med gudsdyrkan. Under 800-talet byts den 24-radiga runraden, futharken, successivt ut mot en rad med 16 tecken, normalrunor och kortkvistrunor. Runorna fortsatte att vara ett folkligt skriftspråk under medeltid och lång fram i 1800-talet.

Varför restes runstenarna?

Runstenarnas betydelse och innebörd under vikingatid kan dels förstås genom runornas och bildernas budskap, dels genom deras ursprungliga placering längs vägsträckningar, broar, gravfält och tingsplatser. Stenarna har haft olika innebörd beroende på var de varit placerade i landskapet. Vissa har tolkats som minnesstenar efter de som dött under utlandsfärder, andra som arvsdokument eller gränsmarkeringar. Viktigt är att komma ihåg är att de olika tolkningarna av runstenarna inte alltid utesluter varandra. I stället visar de snarare att stenarna kan ha haft både en religiös, politisk och social betydelse.

En rutschsten

I utkanten av gravfältet finns en så kallad rutschsten. Hällen har tre parallellt slipade ytor som är medvetet gjorda. Slipytorna är 3,0 – 3,8 meter långa och 0,2 – 0,3 meter breda. Traditionen kring sådana rutschstenar är att kvinnor som åkte kana nerför en sådan lättare blev havande. Rutschstenar och hällar förekommer ofta på gravfält eller i anslutning till hällristningar. Hur gammal själva traditionen kring fruktbarhet är vet vi inte idag.

(Texten kommer från en informationsskylt på platsen)

Kategorier:fornminnen

Tagged as: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s