Olika ämnen

Pärkspelet – med bilder från Stångaspelen 2010

Ett av de trevligaste svenska bollspelen är Pärk, ett spel som främst utövas på Gotland, men gott och väl skulle kunna bli en nationalsport.

Så här beskrev Kapten Viktor Balck spelet i sin bok ”Bollspel” från 1889.


Pärkspelet

Det bästa bollspelet som ännu spelas i den skandinaviska norden är säkerligen pärkspelet; det har dessutom den för oss tilltalande förtjänsten, såvitt äldre och nyare forskningar ger vid handen, att vara inhemskt, oaktat ett liknande bollspel ännu förra århundradet förekom i Holland. Redan i början på 1500-talet omtalar den lärde Erasmus Roterodamus ett holländskt bollspel, som nästan fullständigt liknar det nuvarande gotländska pärkspelet.

stangaspelen20100001

Det är nämligen på ön Gotland som detta förträffliga spel har sin rätta hemvist. Försök har visserligen gjorts de senaste årtiondena, med mer eller mindre framgång, att även införa pärkspelet på svenska fastlandet, förnämligast i Stockholm och Uppsala. Att spelet är svårt bevisas därav, att högst få fastlänningar lyckats vinna, efter gotländsk måttstock, någon större färdighet däri, oaktat ganska aktningsvärda bemödanden. Detta bör dock icke avskräcka någon från att flitigt öva detsamma, ty även spelat med mindre färdighet skänker det ett uppfriskande nöje och är av särdeles gymnastiskt värde, genom dess stora både mång- och liksidighet i utövandet. Om detta bollspel gäller detsamma som för varje annan större kroppslig färdighet, att den bör grundläggas i tidiga år. Pärkspelet bör således införas vid våra skolor och under den härför lämpliga årstiden tillhöra ungdomens dagliga övningar; då skall skolungdomen föra den vunna färdigheten i pärkspel med sig ut i livet samt bibehålla smaken för dess fortsatta övande; ty pärkspelet har mer än något annat bollspel egenskapen att roa och intressera även äldre personer. I det hänseendet är det fullt jämbördigt med engelsmännens cricket samt överträffar detta i livlighet och rörlighet, då det ger samtliga spelare full sysselsättning samt kräver färdighet och vakenhet på alla händer.

Att bollen får slås med vilken hand som helst och sparkas med vilken fot som helst, men i rätta ögonblicket och på det rätta sättet, ger just leken dess stora gymnastiska värde. Emedan leken fordrar mycken uppmärksamhet och rådighet, vighet, rörlighet och kraft samt duktiga och hållbara nävar, kan den med fullaste fog räknas till den manliga idrotten. Pärkspelet kan lekas på vilken öppen plats som helst, på fast sand- eller torr gräsplan; den senare är dock att föredra.

stangaspelen20100002

Redskapen till detta ganska svåra och med stränga regler försedda spel, är få och enkla, De utgöras af:

Bollen, som förfärdigas av skinn och bör ha en genomskärning av 12 centimeter, (4tum); den får ej vara så hård som de bollar vilka begagnas till de andra bollspelen, ty då skulle inga händer hålla under ett par timmars spel; den skall således vara av en viss mjukhet, men likväl äga en viss tyngd. Den förfärdigas bäst sålunda: Omkring en halv stor boll av klädeslappar nystas ullgarn, tills man erhåller en ullgarnsboll af ovan sagda genomskärning; denna överklädes sedan med tunt lammskinn, vilket är bättre än kalvskinn, ty bollen skall vara mjuk för handen. Skinnbeklädnaden hopsys av 8 st. lika stora rutor, så att bollen överallt erbjuder en lika yta för handen.

En pärk, eller en rektangulär fyrkant, varefter spelet fått sitt namn, bildas genom att lägga fyra smala stänger på marken, eller fyra band, vilka fastspikas i de fyra hörnen. Vanligen användas stänger. Pärken bör förläggas till en hård, torr, slät och om möjligt, vågrät plats, ty omkring pärken rör sig förnämligast hela spelet. På en fullkomligt fast sandplan, eller på kortklippt och hård gräsmatta kan en gång för alla pärken uppritas med 3 centimeter breda, vita linjer. Pärkens långsida kallas stång; den främre, eller den åt utemännen närmast varande kortsidan kallas framsticka och den bakre baksticka. Pärkens långsidor skola vara vinkelräta mot de båda spelande lagens fronter. Långsidorna ska ha en längd af 2 till 2, 4 meter (7-8 fot) och kortsidorna 74 centimeter (2-2, 5 fot). På ett avstånd af 9-10 meter (12-14 steg) vinkelrätt från framstickan, utåt räknat, och mitt för densamma, nedsätts ett märke, en pinne eller en kort käpp; detta märke kallas stötan.

stangaspelen20100003

Och härmed är spelet färdigt att börja.

Regler

l. Hugg kallas det slag som med flatan av ena handen ges bollen i det den släpps av den andra, för att därmed från stötan slå bollen in i pärken.

2. Kashugg kallas det hugg som utemännen i tur göra genom att från stötan slå in bollen i pärken.

3. Boll har stannat eller är död då den vidrört marken för andra gången efter uppstudsningen, utan att ha blivit driven. En boll, driven efter mer än en uppstudsning, anses likafullt ha stannat där den andra gången studsade.

4. Bollen får under spelets gång slås med vilkendera handen som helst, eller sparkas med vilkendera foten som helst, antingen innan den tagit mark eller efter första uppstudsningen. Pärkkarlen får dock ej slå eller sparka bollen förrän efter första uppstudsningen.

5. Bollen får icke ta’ två gånger d.v.s. icke vid röra någon del av en spelares kropp annat än genom hans slag eller spark, i annat fall är bollen död.

Anmärkning till reg.5: Vid åtskilliga tillfällen, såsom då kas i bakpärk skall försvaras och då ett par av försvararna gå ända till fram stickan för att mota bollen på pärkkarlens slag, kan bollen skickas tillbaka genom en stöt med mage, bröst eller knä; men samma regel gäller ändå, att bollen icke får vidröras två gånger. Ett dylikt sätt att återsända bollen får då bero på överenskommelse innan spelet börjar.

6. Gräns är den linje som tänks dragen genom stötan, parallellt med framstickan och över vilken ingetdera laget får komma.

7. Ny gräns för kas är den linje som tänks dragen genom en kas parallellt med framstickan.

8. Ny gräns för kas i baken kas går genom bakstickan och i dess förlängning åt sidorna.

9. Kas erhålls då en uteman slagit eller sparkat bollen, innan den tagit mark eller efter första uppstudsningen, så att den stannar mellan stötan och bakstickan.

10. Bättre kas erhålls då en annan uteman slagit eller sparkat bollen innan den tagit mark eller efter första uppstudsningen, så att den stannar bakom en under samma omgång förut erhållen kas.

11. Kas i baken erhålls då en uteman slagit eller sparkat bollen innan den tagit mark eller efter första uppstudsningen, så att den stannar bakom bakstickan.

12. Bakstickan är gränsskillnaden mellan vanlig kas och kas i baken.

13. Gränslinjen flyttar med kasen, så att då utemännen ej tagit någon kas, sammanfaller den med stötan; för bättre kas flyttar den närmare bakstickan; för kas i baken sammanfaller den med bakstickan.

14. Om pärkkarlen icke med sitt slag träffar bollen efter första uppstudsningen ur pärken eller släpper den förbi sig, så har utemännen fått kas i baken.

15. Bollen stannar ute då den stannar utanför den för tillfället varande gränsen.

16. Då boll stannat ute görs nytt kashugg av nästa uteman som är i tur, tills alla utemännen gjort sina kashugg.

17. Med första avdelningen i en omgång förstås då alla utemännen gjort var sitt kashugg, eller när utemännen fått kas i baken.

18. Med andra avdelningen i en omgång eller ombyte förstås, då innemännen, sedan alla utemännen gjort sina kashugg eller erhållit kas i baken byta plats med de senare för att göra sina vinsthugg.

19. Vinsthugg kallas det hugg som de nya utemännen, efter ombytet, under andra avdelningen i tur göra, genom att från stötan slå in bollen i pärken.

20. Att försvara stötan är att efter ombytet, under andra avdelningen i en omgång, om ej någon kas erhållits, såsom innemän söka förhindra ute männen att få bollen att stanna innanför stötan.

21. Att försvara kasen är att efter ombytet, under andra avdelningen i en omgång, såsom innemän söka förhindra utemännen att få bollen att stanna innanför kasen.

22. Om bollen blivit driven af en spelare, får icke en annan spelare af samma sida driva den förrän en motspelare slagit eller sparkat bollen. Härav följer att samma spelare icke får driva bollen två gånger omedelbart på varandra. Sak samma gäller om bollen efter ett slag träffar någon medspelare som händelsevis står i vägen och icke ser upp.

23. Om någon av innemännen bryter mot sistnämnda regel, anses bollen ha stannat i baken, även om felet blivit begånget utom bakstickan.

24. Att slå bollen på trill kallas det, när pärkkarlen slår bollen så nära marken att den trillar ut över gränsen och därigenom försvårar eller omöjliggör för utemännen att driva den.

25. Om bollen blivit slagen på trill och en uteman hinner springa fram och stanna den innan för stötan, räknas detta för kas på det ställe der bollen stannades.

26. Om under andra avdelningen i en omgång innemännen skola försvara sin kas, är det visserligen tillåtet att slå bollen på trill, men anses ej ridderligt.

27. Tio points vinner för var omgång det lag som erhållit bättre kas, eller sist erhållit kas i baken; eller, om ingen kas på någondera sidan görs, av det lag som först var utespelare.

28. Vunnet spel får det lag räkna som först kommer till 40.

29. Vunnet parti får det lag räkna som vunnit två spel av tre. Vinner samma lag alla tre spelen, blir det förlorande ”munk”. Om någotdera laget under ett spel ej fått någon point, blir det likaledes ”munk”.

30. Efter varje omgång då spelet skall återbörja, stanna båda lagen kvar på sina platser, eller m.a.o. samma lag skall varannan gång börja som innemän.

31. Om tvist uppstår skall det sista kas- eller vinsthugget göras om igen, såvida icke prisdomare är närvarande, då deras utslag gäller.

32. Om under andra avdelningen i en omgång bollen stannar på kasens gränslinje, går hugget om.

stangaspelen20100004

Indelning till pärkspel

Först utses en lämplig plats för pärken, varefter denna utläggs och stötan utmärks. Dessutom böra ett par mindre, spetsiga pinnar finnas för att, fördelade mellan båda lagen, under spelets gång genast kunna användas till att utmärka en kas.

De spelande, vilkas antal ej bör understiga 8 och ej överstiga 16, fördelas tillika antal på båda sidor, sålunda: först utses de båda bästa pärkspelarna till anförare, vilka kallas pärkkarlar; dessa bilda sedan var sitt lag genom att växelvis välja en av de övriga spelande. Här efter tekas eller lottas om rättigheten att först vara inne.

Sedan detta blivit gjort inta de spelande sina platser på ömse sidor gränslinjen, varvid anförarna bestämmer medspelarnas plats. Det innevarande lagets anförare intar den viktiga platsen som pärkkarl, strax bakom bakstickan. De övriga innemännen utposteras på sidorna och bakom pärkkarlen, om så anses nödigt ända fram till gränsen, var och en där pärkkarlen anser honom kunna göra bästa nyttan vid bollens motande och drivande tillbaka. Utemännen tar plats på andra sidan gränsen med front mot innemännen, utposterade efter lynne och färdighet, på den för var och en lämpligaste platsen; anföraren, som börjar kashuggen, tar nu plats vid stötan och leken tar sin början.

stangaspelen20100005

Spelets gång

De båda tävlande lagen betecknas, för korthetens skull, med A och B:

Vid den nu verkställda tekningen har A vunnit, vilket lag således får börja att vara inne. Alla ha intagit sina platser enligt ovanstående och första omgångens första avdelning tar sin början:

B-karlarnas anförare, som befinner sig vid stötan börjar anfallet och slår sitt kashugg; misslyckas hugget, d.v s. om bollen slår ned utom pärken eller på någon af dess stänger, får han icke förnya kashugget utan är hans hugg förlorat och nästa man framträder och slår sitt kashugg; misslyckas även detta, kommer turen till nästa man o s v. tills någon B-karl träffar inne, d.v.s. får bollen att slå ned inom pärken. Så snart detta lyckas, skall pärkkarlen vara på sin vakt och genast med ett slag eller en spark, efter förstauppstudsningen, driva ut bollen till utemännen; den av dessa som är närmast tillhands slår eller sparkar in bollen, antingen innan den tagit mark, eller hellre efter första uppstudsningen. Innemännen är emellertid påpassliga och driva genast ut bollen; utemännen äro ej sämre, de bemöda sig på allt sätt att få bollen att slå ned och stanna innan för stötan, och på så sätt flyger bollen i höga lyror fram och tillbaka, eller ut och in, bollen lever ännu som det heter; slutligen felar någon bollen, ”dabbar sig”, och bollen stannar eller är död. Stannar bollen ute så träder nästa i tur varande uteman fram och gör sitt hugg, var på ny bollning kan uppstå. Skulle däremot bollen stanna innanför stötan, stanna inne, så har utemännen fått en kas, vilken utmärks med en pinne som nedsticks i marken. Ju närmare kasen är pärkens baksticka desto bättre och bakom bakstickan eller kas i baken allra bäst. Därför, om utemännen har flera hugg kvar, d.v.s. om icke alla B-karlarna slagit var sitt hugg, så fortsätts, efter en vanlig kas, med nya kashugg, för att erhålla antingen bättre kas, då pinnen flyttas dit, eller kas i baken, som även kallas kas i bakpärk. En sådan kas är alltid högsta målet för utemännens bemödanden. Alla hugg behöva alltså icke anlitas, om bollen, innan dessa är gjorda, kommer ”i baken”, d.v.s. Stannar bakom bakstickan, ty detta är ju den bästa kas som kan erhållas.

stangaspelen20100007

Skulle nu hända att, sedan alla utemännen gjort varsitt hugg, bollen likväl icke stannat innanför stötan, så har B. icke fått någon kas, utan gäller stötan såsom sådan, och B-karlarna få vid det blivande ombytet af platser försöka att försvara stötan, som det heter.

Sedan nu B. slagit på kas, d.v.s. antingen fått kas i baken, eller var och en inom B. slagit sitt hugg, så ombyts ute och inne.

B-karlarna blir nu innemän, och pärkkarlen intar den vigtiga platsen bakom pärkens baksticka samt utposterar sina män, af vilka ingen får stå fram om den genom kasen gående gränslinjen. För A-karlarna, som blir utemän, gäller det att få bollen att stanna innan för B-karlarnas kas, eller, om B. Endast har att försvara stötan, att få bollen att stanna innanför stötan. För B. återigen gäller det att försvara sin kas, d. v. S försöka att alltid få bollen att stanna utom densamma. Detta skulle naturligtvis bäst lyckas för B-karlarna om de så ofta de kunde spelade bollen på trill, då de endast hade att trilla den utom kasen och sålunda med ens dödad en; men en ridderlig spelare i en ”uppriktig pärk”, förhåller sig helst så, att spelet gör skäl förnamnet, och slår sålunda bollen upp i luften, varigenom A. Har möjlighet att driva bollen tillbaka till B. Har B. fått kas i baken så behöver dess pärkkarl ej driva den af A. Inslagna bollen längre än strax framom bakstickan; därför iakttaga A-karlarna vid detta tillfälle att ställa några pålitliga män helt nära pärken, eller tätt inpå pärkkarlen, för att passa på hans småslag.

stangaspelen20100008

Sedan alla spelarna blivit utposterade på de lämpligaste platserna börjar första omgångens andra avdelning:

A. börjar sina hugg, vilka nu kallas vinsthugg. Man efter man framträder och slår in bollen, pärkkarlen gör sin skyldighet väl och slår ut bollen. A-karlarna, eller de nya utemännen, uppbjuda alla sina krafter att få bollen att stanna innan för B-karlarnas kas, vilken dessa återigen skall försvara. Samma tävlan som blivit beskriven för omgångens första avdelning utspelas nu, tills A. Antingen får bollen att stanna innan för B:s kas, vare sig att denna är vid stötan, bakstickan eller däremellan, i vilket fall första omgången är slut och A. vinner 10 points.

Om alla A-karlarna gjort var sitt vinsthugg utan att lyckas få bollen att stanna innanför B-karlarnas kas, slutar omgången med att B. vinner 10 points.

Om varken A. Eller B. lyckats få någon kas, slutar omgången med att A. Vinner 10 points, emedan grundprincipen i spelet är, att de efterkommande ska göra sin sak bättre för att vinna.

Om både A. och B. fått kas i baken, slutar omgången med att B. får 10 points, ty det är svårare att få kas i bakpärk om motspelarna försvarar en sådan, än om de försvarar stötan eller annan kas.

stangaspelen20100009

Nu börjas en ny omgång, varvid B. fortfarande är inne, emedan A. Började första omgången såsom innemän. A-karlarna börjar således att slå sina kashugg alldeles som vid början av spelet och då de slagit alla sina hugg eller fått en kas, ombyts ute och inne. A. Försöker nu i sin ordning att försvara sin kas eller om sådan ej erhållits, försvara stötan, och lyckas detta, ända tills B:s alla vinsthugg är slagna, är andra omgången slut och A. Vinner ånyo 10 points. A-karlarna räkna nu 20 points.

Vid tredje omgångens början är A. Fortfarande inne och spelet fortsätter om förut tills ettdera laget vunnit omgången. Skulle A. Även nu vinna omgången erhålla A-karlarna ytterligare10 och räkna nu 30 points eller ”fullt”, som det kallas.

Om A-karlarna även lyckas vinna nästa omgång och få sina 10 points, så räknade 40 points eller ”vunnet spel”.

Räkningen i pärkspelet blir således: 10, 20, ”fullt” (30) ”vunnet” (40).

Exempel på ett spel

Första omgången, l:a avdelningen: A. Är inne, B. ute. B. får en kas. 2:a avdelningen: B. inne, A. ute. A. Lyckas ej att få någon kas. B. vinner omgången och får 10. Spelet står: 10 om intet, till B:s fördel.

Andra omgången, 1:a avdelningen: B. är inne, A. ute. A. Får en god kas. 2:a avdelningen: A. inne, B. ute. B, som lyckas att få bollen att stanna något innanför A:s kas får således en bättre kas. B. vinner omgången och får tio. B. räknar 20. Spelet står: 20 om inte, till B:s fördel.

Tredje omgången, l:a avdelningen: A. Är inne, B. ute. B. får en god kas. 2:a avdelningen: B. inne, A. ute. A. Får en bättre kas, vinner omgången och får 10. Spelet står: 20 om 10, till B:s fördel.

Fjärde omgången, l:a avdelningen: B. är inne, A. ute. A. Får ingen kas. 2:a avdelningen: A. inne, B. ute. B. får ej heller någon kas. A. Vinner omgången och får 10. A. Räknar 20. Spelet står: om 20.

Femte omgången, l:a avdelningen: A. Är inne, B. ute. B. får kas i baken. 2:a avdelningen: B. inne, A. ute. A. Får en god kas men lyckas ej att få bollen i bakpärk. B. vinner omgången och får 10. B. räknar “fullt“ eller 30. Spelet står: “fullt“ om 20, till B:s fördel.

Sjätte omgången, l:a avdelningen: B. är inne, A. ute. A. Får en god kas. 2:a avdelningen: A. inne, B. ute. B. får visserligen en kas men den är ej så god. A. Vinner omgången och får 10. A. Räknar “fullt“ eller 30. Spelet står: om “fullt“.

Sjunde omgången, l:a avdelningen: A. Är inne, B. ute. B. erhåller en kas i baken. 2:a avdelningen: B. inne, A. ute. A. Får även, efter en hård strid, kas i baken. A. Vinner omgången och får 10. A. Räknar “vunnet” eller 40.

Vid tävlingar mellan olika bollklubbar eller skolor, eller vid s.k. “våg“ på Gotland, då den ena socken utmanar den andra, spelas alltid tre spel. Den klubb, skola eller socken, som vinner två spel, har vunnit tävlingen eller ”partiet”. Skulle det ena laget vinna alla tre spelen, så har det andra blivit ”munk”. Vid dylika tävlingar ska pärklagen vara fulltaliga, d.v.s. vardera laget utgöras av 7 man.

stangaspelen20100010

Slutligen några allmänna bemärkningar:

Då bollen skall motas och slås tillbaka med handen, kan detta, som sagt, ske antingen innan den tagit mark eller efter första uppstudsningen. All slå bollen innan den tagit mark, i synnerhet om den kommer med god fart är en vansklig sak, därtill fordras mycket goda krafter, säkert öga och stor färdighet. Detta slag användes endast ganska nära pärken eller såsom en nödfallsutväg. Säkrare är att låta bollen först ta mark. Härvid bör slaget icke göras från sidan, d.v.s. med armen förd åt sidan, det slaget driver då ej så starkt, då det är svårare att träffa bollen med ett sidslag, utan bör handen föras i slaget bakifrån – underifrån – framåt. Bollen skall alltid slås med flatan av handen, något kupad.

All sparka väl är svårare än att slå, men sparken är för en övad spelare av kraftigare verkan.

All kasta in bollen från stötan i stället för att slå in den i pärken är ej rätt, men för nybörjare på fastlandet kan det vara lämpligt att kasta in bollen, emedan de annars sällan eller aldrig skulle få in den i pärken och spelet följaktligen ej skulle komma i gång. Att slå bollen bör vara föremål för särskilda trägna övningar. Bäddning och väggpärk, fast de är självständiga bollspel, är att anse och rekommendera såsom inledning och förberedelse till pärkspelet.

Anföraren kan stundom låta någon annan pålitlig och skicklig spelare inom sitt lag avlösa sig såsom pärkkarl.

stangaspelen20100011

Pärkkarlen bör kunna snabbt bedöma om bollen vid ett hugg kommer att slå ned i pärken eller ej; i senare fallet skall han undvika den, emedan det då är fel och ett nytt hugg måste göras av utemännen. Han skall emellertid väl akta sig för att träffas av bollen om den är inne i pärken, ty då räknas kas. Stundom händer det att utemännen avsiktligt rikta hugget mot pärkkarlen, vilket dock aldrig bör ifrågakomma i uppriktig pärk, utan endast tillhör ”puttpärken”.

Pärkkarlen behöver egentligen, då kas i baken skall försvaras, blott driva bollen strax framför bakstickan, men som utemännen ej gilla en sådan pärkkarl, bör detta kanske mindre nobla sätt att spela i regeln ej användas.

Utemännen skola alltid försöka att driva bollen så långt tillbaka de kunna.

Såsom regel då en spelare skall mota bollen och slå den tillbaka gäller, att aldrig springa mer än fyra steg tillbaka, om en medspelare finns bakom, till vilken den kan lämnas, utan endast möta bollen då den kommer att slå ned framför spelaren eller emellan denne och en framförvarande spelare; att om två i jämnhöjd stående spelare samtidigt springa fram för att möta en boll som kommer emellan dem ropa: “bollen är min“, då den som först ropat detta äger rättighet som skyldighet att slå bollen, i det att den andre lämnar den åt honom. Härigenom undviks sammanstötningar, vilka nästan alltid ha till följd att båda dabba sig.

Det nu beskrivna pärkspelet kallas på Gotland uppriktig pärk, vilket namn det erhållit emedan bollen drives i ganska höga lyror, till skillnad från den s.k. puttpärken, där bollen drives i nära nog vågrät riktning och så nära marken som möjligt. Det senare slaget av pärkspel, som spelas uteslutande på södra Gotland, är mindre tilltalande för åskådaren, men rätt mycket svårare, varemot den uppriktiga pärken, som spelas i Visby och på mellersta delen av ön, ser lika vacker och livlig ut för åskådaren, som den är roande för deltagaren. Pärkspelet, svenskt till sitt ursprung och kynne, är måhända det mest omväxlande bollspel som finns och den som en gång lärt sig det och vunnit färdighet däri, spelar det gärna, även vid mogna år. På Gotland får man därför ej sällan se fyrti- till och med sexti-åringen med lika stor färdighet och livlighet som ungdomen delta däri.

stangaspelen20100006

 

Kategorier:Olika ämnen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s