Orkesta – en av många landsortskyrkor.

I Orkesta socken i Vallentuna fanns etablerade samhällen för över tusen år sedan. Den senare delen av järnåldern kallar vi här i norden för vikingatiden. Det var då många nordbor reste ut för att delta i krigståg och handelsresor eller för att bidra till att etablera samhällen utanför det skandinaviska området.

De allra flesta var vid den här tiden jordbrukare eller bönder på ett eller annat sätt. Deras vardag bestod av arbete på gården. Man tillverkade sina egna kläder, odlade och höll djur. Familjen var stor och sammanhållningen inom släkten var mycket betydelsefull, den bidrog till stabiliteten i det gamla bondesamhället.

De vikingatida bönderna i Vallentuna bidrog till att kultivera bygden och spåren av dem finns kvar än idag. Här finns gårdar med anor långt tillbaka i tiden, här finns öppna odlingsmarker, här finns fornlämningar och ett stort antal runstenar. I Vallentuna finns över 160 runristningar på runstenar eller berghällar. Odlingsmarkerna, åkrarna, hagarna och vägarna är ursprungliga och av mycket gammalt datum. De är så väl bevarade att både Orkesta och grannsocknen Markim har föreslagits till Unesco:s världsarvslista. Vi talar alltså om mycket gamla och välskötta kulturbygder. Mitt emellan Markim och Orkesta finns den stora gravhögen Kööhögen som har daterats till ca 500-talet. Den är 5 meter hög och 35 meter i diameter, numera skogbevuxen.

Gravhögen Kööhögen

Gravhögen Kööhögen

Lilla Orkesta stoltserar med flera runstenar. En av dem berättar att Ulv på Bårresta gård reste till England och deltog i tre krigståg. Ulv var en av många svenskar som var med under kung Knuts erövring av England 1015-1018. Han tycks han klarat sina äventyr där med hälsan i behåll och kom troligen hem som en rik man. Texten på Runsten U344 som nu finns vid Orkesta kyrka lyder (enligt Samnordisk Runtextdatabas) ”in ulfr hafiR o| |onklati ‘ þru kialt| |takat þit uas fursta þis tusti ka-t ‘ þ(a) —- (þ)urktil ‘ þa kalt knutr” På modern svenska blir det ”Men Ulf har i England tagit tre gälder. Den var det första, som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut.”

Runsten U 344

Runsten U 344

Det var en bedrift att resa dit för att delta i krig och lyckosamt att överleva tre sådana resor över land och hav. Hans hemkomst måste ha firats stort och efter tredje resan var han en ärad man.

Om Ulv haft något följe med sig vet man inte säkert och inte heller vad som i så fall hände med dem. Enklare människor fick inte samma omnämnande och hade inte samma betydelse som aristokraterna och de välsituerade medborgarna av rang.

Englandsfararnas släktingar i Sverige hyste helt säkert samma oro för sina nära och kära som man skulle gjort idag. Många fick sörja de unga män som reste ut från Sverige och aldrig mer återkom. Många runstenar talar till oss om sådan sorg.

Modern forskning och nyupptäckta gravar i England visar också hur skandinaviska unga män gått döden till mötes. I juni 2009 upptäcktes en massgrav i Dorset i södra England där 51 skelett hittades. Alla med avhuggna huvuden. De hade troligen avrättats inför publik någon gång mellan år 910 och 1030. Prover som tagits för att undersöka männens ursprung och ålder visade att de huvudsakligen var unga män mellan ungefär 16-25 år som i flera fall kom från Sverige. Det finns skäl att anta att det var en grupp vikingar som tillfångatagits, klätts av nakna och efter avrättningarna slängts i en grop som grävts igen. Liknande öden drabbade många unga svenskar och andra skandinaver under sina krigståg. Någon av dessa män kanske var från Vallentuna. Vid sin sista stund i livet tänkte de förmodligen mycket på sin familj hemma i Norden.

Sannolikt var männen krigare, men alla var inte i fysiskt bra skick. En hade ett deformerat högerben som en följd av ett brutet lårben och en annan hade en benskada som hade invalidiserat honom sedan barndomen. Innan de avrättades hade de hamnat i strid med Anglo-Saxare. På skeletten har man hittade sammanlagt 188 synliga skador, vilket blir ungefär fyra skador per individ. Skadorna är inte skador efter strid utan troligen efter svärd i samband med att de skulle avrättas. Hur de greps och på vilket sätt de hölls fängslade finns det inga teorier om, inte heller om det förekom någon strid i samband med gripandet. Innan de avrättades kläddes de sannolikt av och fråntogs alla sina tillhörigheter. Många fick hugg över olika delar av kroppen i samband med avrättningen och en hade sannolikt försökt skydda sig med händerna, vilket resulterade i att händerna slogs av. Offren fick utstå mycket brutalt våld innan deras huvuden skiljdes från kroppen.

Tack och lov stannade de flesta unga svenskar kvar i sin hembygd på den tiden och lärde sig sina förfäders värv så att de kunde driva fädernegården vidare eller bygga en egen gård i sin hembygd.

När U 344 restes hade de svenska stormännen, det ledande politiska skiktet, redan anammat kristendomen. Vilka konflikter det förde med sig just i Vallentuna är oklart, men såväl religionsskiftet som vissa stormäns förmögenheter och makt påverkade säkert samhället. Det är känt både från Norge och Island att maktfullkomliga män med stora förmögenheter inte var så populära bland allmogen. Det fanns helt säkert en del som hade en förmåga att husera rätt respektlöst mot både mot hedningar och enkla bönder utan makt och inflytande.

Det tog uppenbarligen några generationer innan kristenheten kunde börja uppföra sina byggnader i de gamla hedniska byarna. De flesta brydde sig nog inte om det kristna budskapet så mycket, det som betydde något var alla de formella ceremonierna kring det som hade med livet och döden eller traditioner av olika slag att göra. Under senare delen av 1100-talet uppfördes Orkesta kyrka i en stil som är vanlig för den romanska tidens landsbygdskyrkor. Här kunde bygdens folk samlas vid högtider och samtidigt få tillfälle att tala med varandra om allehanda ämnen.

Runsten U 344

Kyrkan kompletterades senare och byggdes ut med sakristia och vapenhus. Hela kyrkan målades under 1400-talet med dekorativa bibliska motiv och växtrankor, som på 1700-talet målades över men arbetades fram igen i samband med en renovering 1910.

När kyrkan restaurerades utvändigt 1977 lades ett helt nytt tak på. Under åren 1980-1981 restaurerades valven och interiören fräschades upp betydligt. Idag är Orkesta kyrka en pärla i bygden och den är väl värd att besöka.

04orkestakyrka11 05orkestakyrka03 06orkestakyrka05 07orkestakyrka09 08orkestakyrka06 09orkestakyrka04

Länkar:

Orkesta hembygdsförening

Orkesta kyrka

Markim Orkesta



Kategorier:Artiklar (egna texter), Bilder, Kyrkor, Olika ämnen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: