Sevärda platser

Intressanta platser – Arboga

Arboga, uppstad i Västerås län, Åkerbo härad, i Västmanland ,belägen på båda sidor om Arbogaån, 15 km. från dennas utlopp i Mälaren. Invånarantalet var 1870: 3 318, 1890: 4 576 och 1901: 5 273. Stadsområdet är 2 043 har; antalet tomter 343, andra jordtomter 274, boningshusens antal 577 (1900). Inom staden finns 2 kyrkor, den ena för stadsförsamlingen (”Nerkyrkan”), den andra för landsförsamlingen (”Uppkyrkan”), båda belägna norr om ån och (till 25 jan. 1889, då landskyrkans torn blåste ner) med sina höga, spetsiga torn synliga vitt omkring i trakten. Omkring 1,5 km. sydöst om staden ligger, omgiven av vackra planteringar, en bland de tidigast kända mineralkällorna i landet. Arboga, som ligger vid Örebro–Köpings järnväg, står genom Arboga-ån i segelförbindelse med Mälaren. 1901 ankom 387 fartyg (av över 10 ton) om 31 030 ton och avgick 384 om 30 899 ton. Inget i staden hemmahörande fartyg var 20 ton däröfver. Staden hade (1901) 19 fabriker med 463 arbetare och 1 883 353 kr. i tillverkningsvärde, därav de viktigaste var en margarinfabrik (715 000kr. i t.-v.), en mekanisk verkstad (312 583 kr. i t.-v.), ett glasbruk (224 243 kr. i t.-v.) och en järn- och stålvarufabrik (174 460 kr. i t.-v.). Antalet hantverkare var samma år 73 med 126 arbetare och handlande 134 med 121 biträden och en till 259 683 kr. taxerad årsinkomst. 

Hela taxeringsvärdet var 1901: 5 082 300 kr., därav 592 900 kr, för jordbruksfastighet. De bokförda tillgångarna var 955 830 kr., skulderna 796 567 kr. Stadens inkomster beräknades till 187 390 kr., dess utgifter till 215 274 kr. Utdebiteringen var 6 25 kr. per bevillningskrona. Staden har en tidning, ”Arboga tidning”, som utkommer två gånger i veckan. 

Arboga, som fick sitt namn efter läget vid en krökning av ån (det fornsvenska arbughi betyder ”åbåge” eller ”åböjning”), var redan under den tidigare medeltiden en betydlig ort. 1330 nämnes det första gången såsom eget stadssamhälle (civitas) med stadssigill (dess vapen, en fläkt enhövdad örn, begagnas ännu). Det för samfärdseln särdeles gynnsamma läget vid en segelbar å mitt i landet gjorde Arboga till en ofta anlitad plats för allmänna riksmöten. Utom en mängd rådsmöten och herredagar hölls där riksdagar åren 1435 (den första kända svenska riksdag), 1436, 1471 och 1517, allmänna kyrkomöten 1396, 1412, 1417, 1423 och 1474. Staden ägde flera kyrkor, S. Nicolai (då stadskyrka, nuv. landskyrkan), S. Laurentii (belägen s. om ån) och S. Olofs (ödelagd redan på 1300-talet), ett helgeandshus och ett franciskankloster (tidigast omnämnt 1286), vilket även hade en särskild kyrka (nuv. stadskyrkan). På väggar och murpelare i den sistnämnda har blottats en rik samling freskomålningar (nu restaurerade), som återge scener ur den helige Franciscus’ liv samt bilder av andra, även nordiska, helgon. Arboga fortfor ännu i hundra år efter medeltidens slut att tillhöra rikets betydligare städer. Såsom riksföreståndare upprättade Gustaf I där ett mynthus, i vilket 1522 slogs ettören av silver. Klostret upphävdes ej långt efter Västerås riksdag; redan samma år, 1527, lades fogden över Åkerbo i borgläger i detsamma; abboten, som jämte munkarna gjort sig skyldig till varjehanda oredlighet, avsattes, och inom få år var klostret upphävt. Helgeandshuset anslogs till rådhus 1531, men tillföll staden först 1634. 1553 inrättades i staden en skola, vilken sedan dess fortfarit och är grunden till det nuvarande allmänna läroverket (femklassigt sedan 1866). Gustaf 

I höll i Arboga flera herredagar samt anlade där 1551 en kungsgård, på vilken hans dotter Cecilia en tid höll hov; den nedbrann 1664. Riksdagar hölls vidare 1561, då de s. k. Arboga artiklar (se nedan) antogos, och 1597 (den märkliga revolutionsriksdagen under hertig Karls ledning). 1626 inrättade Gustaf Adolf i Arboga ett kopparmyntverk, vid vilket under åren 1626–28 slogs ett-öres klippingar, runda ett-ören och halv-ören samt fyrkar. Från mitten av 1600-talet började stadens välstånd att starkt avtaga, förnämligast genom anläggningen av Hjälmare kanal samt städerna Nora och Linde, varigenom stadens handelsområde alldeles splittrades. Först på de senare årtiondena har den åter rest sig ur sitt förfall och är nu stadd i ett märkbart framåtgående. 

Arboga stads- och landsförsamlingar utgör jämte Säterbo ett regalt pastorat av första klassen, hörande till Västerås stift, Arboga kontrakt. I staden finnes ock en metodist-episkopalförsamling. Utom ovannämnda allmänna läroverk har Arboga en elementarskola för flickor (med 7 klasser). 

Arboga har skildrats av komminister J. B. Lohman, som 1737 utgav ”Arboga känning”, ett med mycken lärdom utrustat och för den tiden ganska förtjänstfullt arbete, och i ”Arboga krönika” av G. Bergström (1892–95). 

(Från Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904)

Arboga-1 Arboga-2 Arboga-3 Arboga-4 Arboga-5 Arboga-6 Arboga-7 Arboga-8 Arboga-9 Arboga-10 Arboga-11 Arboga-12 Arboga-13 Arboga-14 Arboga-15 Arboga-16 Arboga-17 Arboga-18 Arboga-19 Arboga-20 Arboga-21 Arboga-22 Arboga-23 Arboga-24 Arboga-25 Arboga-26 Arboga-27

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s